GANG OF FOUR
Ingen idé ni försöker förstora bilden! Den håller liksom inte för det. Jag berättar istället, helt enkelt, vad den föreställer! Från vänster; Yahiya, Ackel, Jega & Sanjaya; kärngänget som under min piska utför storverk på 65/1 Ward Place i Colombo! Och bakom oss, ingången till Sri Lanka College of Journalism's nya TV-& radiohus som just nu genomgår en makalös interiör transformation!
Jo, bilden är ju alltså lite suddig. Vi tvingade en stackars, äldre säkerhetsvakt att ta bilden och han var så nervös att han skakade, stackaren, och resultatet blev därefter! Strax därefter försvann solljuset, så vi klev in i presshuset där vi fick en annan fotograf att ställa upp:
Trots alla vedermödor har vi det faktiskt kul tillsammans för det mesta. Mina tre gängkollegor kommer att vara lärarna på den nya radio- & TV-utbildningen. När väl huset är färdigt alltså, och all utrustning har kommit...! Det går väl sisådär på den fronten. Inne i nya kåken är det i och för sig full rulle - även om rullen har startat lite sent - och om bara ett par dar kommer det att se riktigt häftigt ut, hoppas jag - nya rum inne huset, nytt innertak, luftkonditioneringar, heltäckningsmattor, fräscha möbler och ny ström dragen! Det går dock lite segare med utrustningen som i sakta mak har börjat anlända. Tyvärr för sakta för att jag ska kunna hinna ha en chans att koppla in den. Mestadelen lär anlända på julafton...! Hade ju varit ganska trevliga klappar att sprätta upp, men så blir det alltså inte eftersom jag ju kommer att va hemma i kylan och blasket då....
Det här är fotograf nummer två, den något mindre nervöse, med stadigare fingertoppskänsla. Ramanayake heter han, är säkerhetsvakt han med, med presshuset som sitt revir. Vi umgås en hel del på kvällstid då bara han & jag är kvar - blir mycket teckenspråk och armviftande eftersom hans engelska är nästan lika risig som min singalesiska!
Ska ju alltså bli jättekul att komma hem till jul men det är med blandade känslor jag beger mig iväg härifrån. Känns rejält frustrerande att behöva åka när det är så nära till att allt blir klart. En vecka till hade faktiskt gjort underverk. Men det är som det är, och inte mycket att göra åt saken. Ska göra mitt bästa den sista veckan och med lite tur kommer kollegorna bara behöva ställa upp utrustningen på sina platser, när den dyker upp, plocka fram mina tjusiga kabellistor, leta reda på rätta sladdnummerna och trycka in BNC:erna, XLR:erna och allt vad kontakterna heter, i de angivna hålen, åsså - simsalabim - så funkar allt perfekt! Kanske. Nåja, det finns ju faktiskt telefon & mejl, och med lite tur blir det en sväng ner hit igen till våren eller sommaren. Skulle va jättekul - gäller bara att hitta ett litet hål nånstans för en resa.
Imorrn är det Poya, buddistisk fullmånehelgdag, årets sista, den sk Unduvap Poya, och alla är lediga. Inte så dumt med många religioner - enligt Sanjaya har srilankeserna flest helgdagar av alla i hela världen! Se där, vad bra man har det i ett mångkulturellt samhälle!
En kärv ateist från Skandinavien struntar dock i fullmånarna och beger sig som vanligt till arbetet imorgon bitti, och faktiskt gör kollegorna mig sällskap! Kanske inte hela dan, men dock. Och då blir det fortsatt arbete med våra sysslor. Och Sanjaya, han får fortsätta borra med nya, fina, kinesiska skruvdragaren - det ska bli tjusiga små anslutningslådor med RCA- & BNC-kontakter! Bara så att ni vet!
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home